Svensk lag förbjuder medverkan till krigsbrott och Folkrättsförordningen, Genèvekonventionerna och EU:s regler om (2008/944/GUSP) vapenexport förbjuder stöd till vapenaffärer när risken finns att de används i strid med internationell humanitär rätt.

Trots detta har flera ministrar i Tidö-regeringen de senaste åren avslöjats med aktieinnehav i bolag direkt kopplade till försvar och vapenindustri:

• Maria Malmer Stenergard (M) köpte aktier i Mildef samtidigt som regeringen förhandlade om miljardaffärer för stridsfordon – aktien steg med runt 200 %. Att fatta beslut som direkt påverkar värdet på egna investeringar är inte bara etiskt tvivelaktigt, utan kan också stå i strid med principen om jäv och oberoende i beslutsfattande.

• Diana Janse (M, statssekreterare) köpte aktier i Saab dagen innan Sverige tecknade ett Jas-avtal med Ungern. Kursen steg med drygt 120 %. Att göra en sådan transaktion i nära anslutning till ett beslut om krigsmateriel kan betraktas som ett utnyttjande av insiderinformation, vilket i sin tur kan prövas mot svensk marknadsmissbruksförordning (EU nr 596/2014).

• Mats Persson (L) hade aktier i Ericsson, samtidigt som regeringen tilldelade bolaget en forskningssatsning på 2,3 miljarder kronor. Även om Ericsson inte är ett renodlat vapenbolag är dess teknik central i avancerade militära system. Detta reser frågor om intressekonflikter och hur forskningsmedel används i ljuset av Sveriges exportansvar.

• Johan Pehrson (L) redovisade inte alla sina aktieinnehav och har haft exponering mot bolag som påverkas av regeringens beslut. Transparens är grundläggande i en rättsstat, men här väcks frågor om brist på öppenhet i kombination med politiskt beslutsfattande.

• Alice Teodorescu Måwe (KD), EU-parlamentariker och framträdande EU-topp, har på kort tid köpt aktier i tre stora försvarsbolag – Rheinmetall, Hensoldt och Saab – efter att tidigare inte ha haft några aktieinnehav. I mars 2025 köpte hon aktier i Rheinmetall samma dag som Israel bröt vapenvilan och återupptog bombningarna i Gaza, en affär som snabbt gav en kursuppgång på omkring 23 %. Några månader senare investerade hon i Hensoldt, som levererar radarsystem till den israeliska militärindustrin, och hon har även köpt Saab-aktier, ett bolag med centrala leveranser av Jas-plan. Som EU-parlamentariker, med inflytande över politik kring vapenexport och försvar, väcker hennes investeringar frågor om jäv, då både hennes ställningstaganden och personliga ekonomi påverkas av samma beslut. Folkrättsligt kan det även ses som ett direkt stöd till krigsbrott när investeringarna gynnas av militära handlingar. Hennes pressekreterare hävdar att köpen är deklarerade och långsiktiga, men inga garantier ges för att hon inte ekonomiskt gynnas av konflikternas utveckling.

När dessa affärer granskas ur en folkrättslig lins blir frågan än mer allvarlig: om en minister äger aktier i företag som vinner på krigsmateriel, och samtidigt deltar i beslut som ökar exporten eller produktionen, finns det då inte ett medverkansansvar enligt internationell humanitär rätt?

Det går inte att gömma sig bakom att ”inga likvida medel tagits ut”. Resultatet – den faktiska kursuppgången – är en vinst – på blod – oavsett om aktierna säljs eller ej. Att tala om likviditet istället för resultat är en språklig rökridå.

I Haag pågår redan processer där näringsliv och politiker ställs till svars för att indirekt ha möjliggjort krigsbrott genom vapenhandel. Frågan är inte om, utan när, samma granskning når Sverige.

Hos webbappen X.com berättas det om och ljuger om att ”förnödenheter som skickats till Gaza”, om det är sant eller inte spelar ingen roll då barnen är liksom år 1940 i Auschitz i svät 5:e gradens svält! Barn dör alltså av att få mat.

Om detta inte är en enorm rättsskandal?
Vad kallas det då? Politisk vandel som de sen speglar och projicerar på flyktingar?

👉 Om ni exporterar vapen får ni fam importera flyktingar!

💡”När blod blir börskurser, är varje procents vinst en procents skuld.”

Uppdaterat: Jag frågade Chat Gpt: Vad betyder begreppet ”rättshaveri”?

• Rättshaveri är ett begrepp som används för att beskriva ett allvarligt missbruk eller haveri av rättssystemet.
• Det kan handla om att lagar tillämpas på ett sätt som förvrider rättvisan, eller att de som har makt använder lagar för egna syften istället för att skydda medborgarna.
• Ofta kopplas det till brist på rättssäkerhet, dubbelmoral eller när juridiken sviker sitt syfte.
• I dagligt språk används det också om en person som driver rättsprocesser orimligt långt, men i en större samhällskontext syftar det på systemfel där lag och moral inte längre hänger ihop.

Kan man säga det om Tidöpartierna?
Ja, man skulle kunna argumentera att Tidöpartiernas politik kan beskrivas som ett rättshaveri om man menar att de:

• formellt följer lagar men på ett sätt som urholkar rättsstatens moral och mänskliga rättigheter.
• driver en politik där lagligheten blir ett alibi, medan etiken och rättvisan offras,
• eller när de som pratar om vandel själva investerar i krig och blodspengar.

Då blir det en träffande metafor: ett politiskt rättshaveri.