I min senaste Tutorial for Politicians and Other Rookies lyfte jag fram begreppet tipping points – kritiska vändpunkter i klimatsystemet där till synes små förändringar kan leda till dramatiska och ofta irreversibla konsekvenser. Dessa punkter markerar ögonblicket då jordens naturliga balans rubbas så kraftigt att effekterna blir både akuta och svårhanterliga, med direkta följder för samhällen, ekosystem och framtida generationer.
Exempel på klimatrelaterade tipping points
Extrema nederbördsmängder och översvämningar: När intensiva regn och stigande havsnivåer överbelastar markens och stadsmiljöers förmåga att ta emot vatten, vilket leder till omfattande översvämningar och förlust av livsmiljöer.
Orkaner och tropiska cykloner: I USA och andra delar av världen blir stormar allt kraftigare, vilket visar på en förändrad och mer instabil väderdynamik som kopplas till uppvärmningen av haven.
Långvarig torka: Australien drabbas återkommande av extrema torkperioder, som förvärras av klimatförändringar och påverkar både jordbruk, vattenresurser och ekosystemens överlevnad.
Störningar i Golfströmmen (AMOC): Om Atlantens cirkulationssystem försvagas eller ändrar riktning kan det radikalt förändra klimatet i Europa, inklusive Skåne, med effekter på både temperatur, nederbörd och havsnivå.
Polarisarnas avsmältning: Den snabba issmältningen vid Arktis och Antarktis bidrar inte bara till stigande havsnivåer, utan riskerar också att utlösa kedjereaktioner i klimatsystemet som ytterligare accelererar den globala uppvärmningen.
Regional risk – Skåne och Valencia
Eftersom både Skåne och Valencia ligger nära havsnivån och har områden där grundvattennivåerna är höga, ökar risken för översvämningar vid framtida havsnivåhöjningar. Kombinationen av stigande hav, intensiva regn och högt grundvatten kan göra dessa regioner särskilt sårbara.
Definition:
Ett tipping point inom klimatvetenskap beskriver en kritisk gräns där en liten ytterligare förändring kan leda till drastiska och ofta irreversibla omvandlingar i jordens klimatsystem – när ”bägaren rinner över”.
Här en viktig Tipping Point om Myllan:
Levande jord – en förutsättning för vår framtid
Vår odlingsjord är en av mänsklighetens mest värdefulla resurser. Utan en levande och bördig mylla riskerar vi att helt förlora förutsättningarna för livsmedelsproduktion. Idag hotas jorden av erosion och utarmning, inte minst till följd av långvarig användning av pesticider, fungicider och konstgödsel som rubbar naturens kretslopp och minskar den biologiska mångfalden. Om denna utveckling fortsätter riskerar vi att inom bara några decennier stå inför en allvarlig kris där odlingsbar jord blivit en bristvara – en möjlig tipping point med oöverskådliga konsekvenser för både ekosystem och samhällen.
Vägen framåt ligger i omställningen till ekologiska och hållbara odlingsmetoder samt en ansvarsfull djurhållning. Genom gröngödsling – exempelvis odling av klöver och baljväxter under perioder då marken får vila – kan vi återställa jordens balans. Dessa växter fixerar kväve och frigör näringsämnen som långsiktigt bygger upp jordens bördighet. När marken tillåts regenerera på detta sätt bevaras myllans vitalitet och motståndskraft, vilket skapar en stabil grund för framtidens livsmedelsförsörjning. Vi har inget val: Vi måste börja odla ekologiskt. Om vi inte gör det tenderar vattendragen att fyllas med algblomning som i sin tur orsakar fiskdöd. Ekologisk död. Är det detta vi vill se? Nej det finns många som förnekar vetenskapen – Vad kan det bero på? Att inte våga se problemen med dess möjlighet att finna lösningar?