Innan modern programmering blev ett manligt dominerat område som musiken var stulen av den vita mannen, var det fantastiska kvinnor som lade grunden för datorprogrammering. Ada Lovelace, Grace Hopper och många andra pionjärer skapade de första algoritmerna och programmeringsprinciperna – men deras historia marginaliserades ofta eller glömdes bort och har inte blivit historiesrkivare. Dessa kvinnor visar att innovation inte har kön, men att historieskrivning kan sudda ut viktiga bidrag och förneka rollmodeller för framtida generationer.
Samtidigt har mänskliga samhällen genom historien ofta osynliggjort folkgrupper och individer: urinvånare i USA, slavar i Amerika och koloniserade folk i Afrika har systematiskt mördats, exploaterats eller marginaliserats. Precis som sker nu framför våra ögon, när vi vet att öga mot öga gör oss blinda.
Historien visar både förlorade berättelser och förlorade möjligheter när makt och orättvisa styr samhällsutvecklingen. Världen har byggts upp på strukturer av makt, exploatering och orättvisa. Maskiner som Spinning Jenny och industriell utveckling symboliserar inte bara teknologiska framsteg, utan också ett system där mänsklig arbetskraft och naturresurser exploaterades. Feminismens betydelse blir tydlig: Kvinnokampen är kampen om rättvisa, kampen för jämställdhet och mänskliga rättigheter är avgörande mot strukturer som marginaliserar kvinnor och minoriteter.
Nutidens konflikter visar att utvecklingen ofta styrs av ekonomiska intressen snarare än mänskliga värden. Krig om olja, mineraler och andra strategiska resurser illustrerar hur kapitalistiska system och geopolitik fortsätter att driva exploatering och våld.
Globaliseringen och dagens teknologi, exempelvis kameror och kommunikationsverktyg, har dock ökat transparensen – övergrepp kan inte längre döljas i samma utsträckning. Det är därmed mera frustrerande för mig som människorrätsförsvarare att se att tydiga bevis på kränkningar av mänskligheten, ignoreras.
Teknologi i sig är varken god eller ond; det är människan som bestämmer hur den används. Civil teknik och civilingenjörskap kan användas för att skapa lösningar som gynnar mänskligheten, men historia och nutid visar också att innovation ofta kopplas till militära syften. Det är därför civilingenjörskap utan krig är avgörande: teknik och design ska användas för fred, hållbarhet och människors välfärd, inte för destruktiva ändamål.
Samtidigt finns praktiska alternativ som visar att teknologisk konsumtion kan förenas med ansvar och fredsbyggande. Certifieringar och bedömningssystem som Fairtrade och EcoVadis ger både konsumenter och företag verktyg att välja produkter med bättre sociala och miljömässiga villkor.
Exempel: Som Fairphone visar att modulär, reparerbar design och spårbar leverantörskedja kan minska beroendet av konfliktmineraler och blodsdiamanter, samtidigt som cirkulära modeller – återbruk, reparerbarhet och delningsekonomi – bidrar till hållbarhet och hållbar hushållning.
Teknik kan också användas för fred: transparensverktyg, öppna data och system som bevakar övergrepp ger möjligheter att skydda civila och minska våld. Men vi måste vara medvetna om riskerna när modulär teknologi, AI och energi kombineras i system som kan användas destruktivt. Analogi: om programmerare på 1980‑talet kunde debugga komplexa maskiner, måste vi idag lära oss att “debugga” teknologiska system på samhällsnivå – inte bara fixa kod, utan förstå hur helheten kan missbrukas. Det kräver mentala tipping points hos människor och beslutsfattare: empati för de som drabbas, till exempel i folkmordet i Gaza. Det är därför vi behöver långsiktigt ansvarstagande och mod att prioritera rättvisa framför kortsiktig vinning.
AI kan fungera också som en katalysator för informationsförvirring. Den kan snabbt generera enorma mängder data och påståenden, men all information är inte sann per definition. Det gör det nödvändigt att utveckla kritiskt tänkande, källgranskning och etiska ramar för AI‑användning, för att minska risken att falsk eller missledande information sprids och påverkar beslut och samhälle.
AI kan liknas vid balansen med resistenta bakterier: utan tydliga etiska ramar och styrning kan små fel leda till stora konsekvenser. Liksom penicillin behöver AI användas med omsorg och stor medvetenhet. Så länge fred och inre frid finns hos människor, kan både människor och klimatet – natur och miljö – frodas. När vi kombinerar etiska certifieringar, cirkulär design, transparens, ansvar, civilingenjörskap utan krig och förmågan att “debugga” system på bred nivå, skapas verklig potential för att styra teknologi mot hållbarhet, fred, kritisk informationshantering och mänsklig välfärd. Allt som handlar om krigsstrategier, är mänsklighetens absoluta inkompetens: Du kan inte kriga för fred, det är som den kända memen säger: Att kriga för fred är som att ha sex för ”Virginity”. Den enda krigsstrategin är fred, punkt!
kategori: Zero Waste Movement